mithilda

För er som känner mig och läser min blogg har kanske förstått att min mormor varit sjuk. Inte alls länge, allt gick så snabbt. Kanske var det tur att det ändå gick så pass fort, för ingen vill se sin mormor lida. Min mormor gick alltså bort idag. Jag hatar cancer! Jag vill inte vara för personlig i denna bloggen men jag måste få skriva av mig lite. Kunde inte sova inatt så jag skrev ett litet brev:

"Tillägnat en av de finaste människor som vandrat på denna jord: Mormor.

Det finns många tankar som snurrar i huvudet just nu. därför väljer jag att skriva ner några på papper. Jag vet inte hur pass svag du är just nu eller om du ens orkar läsa men jag skriver ändå. Jag vill börjar med att tala om vilken underbar person, medmmänniska men framförallt mormor du är. Jag är så glad över all tid jag haft tillsammans med dig och vilken bra kontakt vi har, allihopa. Det starkaste minnet jag har av dig är när jag varit sjuk och fått vara hos dig (mycket bättre än skolan!). Vi spelade oftast kort, bl.a "Hej Knäck". Jag minns särskilt en gång när vi skrattade hejdlöst för det gick så vilt till att du slog huvudet i lampan. Ett annat minne är när du envist lärde mig alla ordklasser i Svenskan, och än idag sitter dem som en smäck! Jag ser upp till dig mormor och jag vet att, framför allt mamma, men även du har påverkar mig till att bli den människa jag är idag. Det vill jag tacka dig för, för även om jag kan vara självkritisk så är jag stolt över den jag är. Vi har egenskapen att ta hand och bry sig om våra medmänniskor, och det är viktigt tycker jag. Kärlek är något alla behöver och återigen vill jag tacka dig för den kärlek du gett mig och alla gånger du varit med och stöttat.
Jag vill inte med detta säga farväl, för jag vet att vi kommer att ses igen, om ett tag, på en annan plats. Den tanken delar jag med dig. Jag vill bara att du ska ha med dig detta på vägen. För tills vi ses igen kommer jag sakna dig, väldigt mycket. Det kommer vi alla göra, men vi kommer klara det tillsammans, med tanken på att du på något sätt finns bland oss. Jag tror och hoppas att du redan vet allt detta men jag slutar ändå med att skriva de tre vackra orden som jag menar så fruktansvärt mycket, utav hela mitt hjärta, JAG ÄLSKAR DIG. "