mithilda

Morgondagen kommer bli jobbig, på alla sätt. mormor, mormor, mormor. Har jag ens insett att du är borta? Har jag accepterat att du inte längre vandrar på denna jord? Mormor, Jag vill inte inse, jag vill inte acceptera. Men jag ska försöka göra detta till något fint, det ska vi allesammans. Jag vill sitta där och le och tänka på hur fin medmänniska du var. Min trygghet är att du har det bra där du befinner dig nu. Det vet jag med säkerhet. Jag älskar dig mormor, och du kommer alltid att vara saknad.